Kallblåsten viner utanför fönstret, det är faktiskt kallt i rummet när man vaknar. Aja kaffet värmer upp en lite å det ringer på telefon: haj, ska vi fara te Hotagen?, Det e bror som lite sporrat frågar. Lite planering å vi lägger på, får ett till samtal å de e far denna gången som vill visa sin nya bil, ett perfekt tidsfördriv. Dagen går mot kväll å bror å brorson kommer å plockar upp en, så far vi å hämtar Kjell i Bredkälen. Efter lite klur å bråk me fiskekortsautomaten å väl framme så möts man återigen av kallblåst, tur man packade me sig vindjackan. Vi börjar alla gå ner längs ån, förväntansfulla om att storöringen står å väntar vid nästa forsnacke. De första kasten slår i vattnet, å de första av många bottennappen följer, måste sägas att det är väldigt lite vatten i ån dock. Vi byter taktik å siktar på lite djupare vatten, men fisken lyser med med sin frånvaro. I frustration börjar det bytas drag å bror verkar hitta rätt på 5e försöket, en gammal droppen-spinnare kirrar biffen å en liten öring landas. Lite glada miner å en klapp på axeln så åker den guldskimmrande, rostfläckade fisken i ryggsäcken. Med förnyat hopp återgår ja till kastandet, lägger draget på några vak. Tvärstopp... Blydraget sitter stenhårt i botten, å 100 meter lina går till spillo. Tvingad att sätta på en lättare spinnare vandrar ja neröver, i hopp om att finna en bra pool att kasta i. Kommer till den sista biten innan fiskeförbudet inträder å brorson Niklas ställer sig bredvid, å rätt fort hör man: FISK!, ännu en fin liten öring sprattlar nu på stenarna efter en kort å intensiv kamp, nån spydig kommentar om att farbror ligger efter ( han är ju trots allt fiskare han med ), å vi fortsätter kasta. Inga fler fiskar finner våra drag intressanta å det börjar skymma så beslutet att börja fiska oss tillbaka mot bilen tas. En mäktig solnedgång över det porlande vattnet gör det rätt lätt att gå dock, å vi ser en flugfiskare drilla en riktigt fin öring längs vägen. Strax innan man är tillbaka vid dammen så känner ja en fisk på spinnaren, den släpper men känns skönt med ett napp. Vevar in, plockar isär spöet å går till bilen, dagen till ända å ser redan fram emot nästa gång! Å nu ha man ju sprat den stora tills dess! Stay hooked!
fiske,

Kommentera

Publiceras ej